Här finns regler för vad BRF-havaren och BRF ansvarar för i lägenheten. Viktigt att du läser igenom detta.

Gränsdragningslista för ansvarsfördelning BRF Nolgård United

Underhållsansvar
Underhållsansvaret regleras ofta i stadgarna. Men detta kan vara svårt att tolka och gränsdragningen kan skapa problem.
Därför kommer här en liten lista som förhoppningsvis skall underlätta och som visar på vem som är ansvarig för underhållet.

Avloppsledning och golvbrunn
BRF Nolgård United: Vid renovering av badrum är det lägenhetsinnehavarens skyldighet att byta golvbrunn.
 

Balkong
Som bostadsrättsinnehavare har man ansvar för målning och underhåll av insidan av balkongen, för räcket, inglasningen, ytskiktet på golvet och för markisen.

El
Bostadsrättsinnehavaren har ansvar för kontakter, strömbrytare, elledningar inom lägenheten, byte och underhåll av säkringar etc.
Vad gäller de icke synliga elledningarna i lägenheten skiljer sig föreningarna åt beroende på vad som står i föreningens grundstadgar.

Fönster
Inre underhåll så som målning, fönsterglas på insidan, beslag, tätlister, persienner, markiser, kitt och spröjs står den enskilde bostadsrättsinnehavaren
för. Yttre underhåll så som bågar, karmar och dropplister skall föreningen stå för. Det som blir fel i fönstrets konstruktion plus utvändigt står BRF för. Invändigt med beslag står BRF-havaren för.

Innertak
Bostadsrättsinnehavaren står för innerstaket och underhållet av detta.

Kök
Bostadsrättsinnehavaren står för underhållet av köket. Detta inkluderar vitvaror, snickerier, diskbänk, luckor, bänkskivor och så vidare.

P-plats
Om p-platsen ingår i upplåtelsen ansvarar bostadsrättsinnehavaren för skötsel och underhåll.
För det mesta hyr bostadsrättsinnehavaren dock p-platsen av föreningen genom separat avtal och då står föreningen för underhållet, om inte hyresavtalet
säger något annat. Dock är det normalt att man får skotta och sanda sin egen p-plats.

Radiatorer
Bostadsrättsinnehavaren står för målning av element och ledningar.
Föreningen ansvarar sedan för själva värmeelementet inklusive ventil och termostat, in- och utgående värmeledningar etc.

VA-armaturer
Bostadsrättsinnehavaren svarar för blandare, kranar, vattenlås, bottenventil i toalett och liknande.

VA-ledningar
Bostadsrättsinnehavaren svarar för kall- och varmvattenledningar från anslutningspunkten (ballofixlås) fram till vattenblandaren. Med andra ord står bostadsrättsinnehavaren för synliga rörledningar i bostaden.
Avloppsledningar under diskbänk fram till golvyta, vattenlås samt målning och ledningsrör svarar bostadsrättsinnehavaren också för.

Ventilation
Bostadsrättsinnehavaren svara för badrums- och köksfläkt på så sätt att man skall rengöra detta och byta filter. Sedan skiljer sig ansvaret åt beroende på
praxis i föreningen.
Kanaler för ventilation och öppna spisar är föreningens ansvar.
Alla ledningar, rökkanaler och ventilationskanaler som föreningen försett lägenheten med, och som betjänar flera lägenheter, är i princip föreningens
ansvar.

VVS-artiklar
Badrumsporslin så som toalett, badkar, dusch, bidè med mera har bostadsrättsinnehavaren själv ansvar för.

Väggar
Bostadsrättsinnehavaren svarar för målning och tapetsering av ytskikt. Ansvaret sträcker sig också ner till tätskikt i badrum och andra våtutrymmen.

Ytterdörren
Ytterdörren brukar bostadsrättsinnehavaren och föreningen dela upp mellan sig.
Föreningen står för utsidan, målning och ytbehandling av denna.
Bostadsrättsinnehavaren står sedan för målning och ytbehandling av insidan, karm, foder, lås, handtag, ringklocka, brevinkast, namnskylt, tröskel och
lister.

Yttre utrymmen
Om de ingår i upplåtelsen står de under bostadsrättsinnehavarens ansvar.
I de allra flesta fall brukar dock yttre utrymmen falla under föreningensansvar.

Övrigt
Som bostadsrättsinnehavare ansvar man också för badrumsskåp, gardinstänger, innerdörrar, klädhylla, socklar, terrasser, torkställningar, trösklar, uteplatsen och i princip för allt som hör till lägenhetens inre.
Det är viktigt att undersöka och känna till hur det ser ut i den förening där man själv bor.

Renovera hemma
Givetvis får man renovera i sin bostadsrätt.
Men det gäller att veta vad man får göra och vad man inte får göra, vilka rättigheter man har men också vilka skyldigheter man har.

Många gör fantastiska renoveringar och skapar enormt vackra bostäder.
Men som med allt annat är det oftast förarbetet som är grunden till en lyckad förändring. Gör man förarbetet rätt och kan de regler man har att ta hänsyn
till blir processen så mycket trevligare och man riskerar heller inte att hamna i konflikt med sin förening.

En sak vi verkligen vill slå ett slag för är att alltid meddela föreningen och begära skriftligt godkännande vid större åtgärder. Det är inte alltid
nödvändigt att göra detta enligt lag men om man gör det så underlättar man för sig själv längre fram. Skulle oturen vara framme och en skada uppstå hamnar man i betydligt bättre position om man redan tidigare har fått föreningens godkännande.

Vidare bör man innan renoveringen se till att man har alla försäkringar i ordning och att man har ett bostadsrättstillägg i sin hemförsäkring.

Vad man får och inte får göra i sin bostadsrätt
Vad man får och inte får göra i sin bostadsrätt framgår av bostadsrättslagen och av föreningens stadgar. Även om vi från Bostadsrättsägarnas Riksförbund
rekommenderar att man alltid begär tillstånd från sin förening vid större renoveringar är detta inte alltid ett krav. Vi rekommenderar dock detta för att
man skall slippa problem längre fram i processen.
Dock är det i samband med detta viktigt att säga att föreningen aldrig har rätt att neka dig att ändra och förbättra sådant i bostadsrätten som du själv svarar
för.

Rätten att underhålla och renovera i en bostadsrätt är absolut, vilket innebär att den inte kan minskas vara sig av styrelsen eller av stämman.

Skulle en stämma trots detta rösta igenom ett sådant beslut är detta felaktigt och kan klandras hos Hyresnämnden eller i tingsrätten.

Man har rätt att göra en hel del i sin bostadsrätt utan att någon kan motsätta sig detta. Dock har man en skyldighet att inhämta styrelsens
godkännande vid ingrepp i bärande konstruktioner och vid större ändringar i kök och våtrum. Med detta menas exempelvis att man berör befintliga ledningar för
vatten, avlopp, värme eller gas.
Elledningar innefattas dock ej av ovanstående utan de får ändras vid behov och av behörig elektriker.

Vidare behöver man tillstånd vid alla andra typer av ingrepp som kan påverka föreningen negativt, exempelvis åtgärder i ventilationskanaler.